Är det något jag önskar att jag var bättre på så är det svampar. Jag kan bara de allra vanligaste sorterna och jag plockar bara taggsvamp och kantareller. Soppar tycker jag oftast ser så maskätna ut på undersidan…Men man kan ju alltid bli bättre. Den här svampen är lättast att känna igen av alla så klart. Flugsvamp användes förr som medel mot vägglöss och att man kan få hallucinationer, kramper och illamående om man äter dem -vilket man naturligtvis inte ska göra…
Nu har jag varit sjuk i en veckas tid…och än verkar det inte ge med sig. Känner mig både trött och tom i huvudet och hostan är hemsk. I förra veckan var Klara riktigt dålig med hög feber och magsjuka men nu mår hon bättre. Nils är också dålig, det är femte dagen han har feber. Skulle tro att vi fått någon influensa. Men det är inte lönt att klaga, det finns de som har det mycket värre.
I söndags var jag på utställningen i Gideå med Stalo. Det var inte så klokt att åka när man är sjuk men när Nils var sängliggande så bestämde jag mig för att göra ett försök. Stalo fick bedömningen excellent och vi åkte ur som 7:e eller 6:e hund i klassen. Inget Ck blev det. Men med tanke på konkurrensen är jag ändå nöjd. Det var över 30 anmälda hanhundar i jaktklassen och många var väldigt fina. Det var också väldigt roligt att se att det var så många tikar i jaktklass. Det är stor skillnad i jämförelse med ett par år sedan och också många av tikarna var jättefina. Jag hade med mig kameran men jag orkade inte plocka fram den, jag kände mig helt slut på grund av att febern tyvärr.
Idag har jag sparkat en sväng med Klara och vovvarna och bakat semlor. Men jag känner mig inte frisk i kroppen än.
Stalo på jakt
En stor eloge till de alla i Dorotea och Åsele som kämpar för att akutplatserna och ambulansen ska få finnas kvar!
Alla människor i Sverige har rätt till en likvärdig vård. Tyvärr är detta något man tydligen kan frångå när landstingen ska spara pengar. Det är vansinnigt och det gör att jag som sjuksköterska får ont i magen. Jag tycker om mitt jobb även om det kan vara tungt emellanåt. Men ibland önskar jag att jag någon gång kunde få höra och ta del av en positiv utveckling inom sjukvården. Där man verkligen satsar för att människor ska få en god och säker vård på lika villkor och att personalen inte ska behöva slita ut sig för struntlöner och under tunga arbetsförhållanden. En vård som inte styrs av pengar utan genomsyras av viljan att ge sjuka människor den vård och omsorg de förtjänar. I dagsläget är det viktigare att hålla sig inom budgetens ramar än att vården faktiskt fungerar. Ännu värre är det när det genomförs nedskärningar som i längden inte innebär några besparingar, snarare tvärtom. Och detta på grund av att så få styrande politiker och direktörer känner till hur vården i inlandet faktiskt fungerar. Färre människor får inte betyda sämre vård, så är det bara.
Ursäkta att jag varit så dålig på att uppdatera. Jag har ganska mycket att göra och min dator krånglar. Därför har bloggen blivit lite efter. Dessutom håller jag på att läsa en romansvit om andra världskriget. Så fort jag har tid över sitter jag med näsan i en böckerna.
Idag har jag bland annat kokat lingonsylt och imorgon har jag tänkt att göra lingondricka. Jag plockade en hel del i höstas eftersom det fanns så gott om dem. Det mesta av bären kokade jag sylt av redan då, men en del frös jag in och sparade. Det är dessutom extra gott med nykokad sylt till köttet eller palten och det luktar så gott i köket!
Ni förstår väl att en bärplockerska kommit till himmelriket när det ser ut så här på lingonhygget!
I höstas tog jag dessa bilder. Jag var ute och grejade med något när jag fick se att det var två rävar som smög gick omkring i närheten av vårt potatisland troligtvis på jakt efter sork. Jag kilade in efter kameran och kom rätt nära rävarna. Nu märks det dock alltför väl att jag inte har ett teleobjektiv direkt…hade jag haft ett hade jag kunnat få några riktigt fina foton. Men på något sätt tycker jag om bilderna ändå, oskärpan gör nästan att man får intrycket av en målning.
Fjälltolta/Järja, Lactuca Alpina
Den som lever i fjällnära miljö vet naturligtvis vad fjälltolta är, den kallas ibland även för Järja. Fjälltolta är en korgblommig växt med blåvioletta blommor som blommar juli-augusti. Stjälkarna kan bli nästan två meter höga och de växer ofta i täta bestånd. Hela växten innehåller en vit mjölksaft som är mycket besk. Jag har läst någonstans att björnar gillar att äta tolta, och om korna åt den blev mjölken besk. Till människoföda användes toltan förr till något som vi kallar gompa. Då använde man sig av främst unga blad och stjälkmärgen som fick hettas upp tillsammans med Ängssyra och Fjällkvanne/Angelikstutn´. När bladen blivit mjuka fick växtmassan fick kallna och hackades sedan upp. Därefter slog man på tjockmjölk eller långfil och blandningen sattes undan för att syrningen skulle ske. Efter syrningen (vet inte exakt hur lång tid det tar) åt man blandningen med mjölk eller grädde, samerna använde förstås renmjölk. Jag har inte smakat eller gjort detta själv men farmor säger att det är väldigt beskt…Kanske något att testa i sommar. Har ni ätit gompa?
Jag har tidigare skrivit om min hölstersäck från Fauna som jag varit nöjd med. Men nu är jag inte så nöjd längre. Efter knappt två jaktsäsonger ser den ut så här. Visst kan jag sy dit nytt och slitstarkare tyg men jag tycker ändå att det är illa att den inte höll bättre. Om det regnar suger dessutom skumgummit åt sig vätska och man blir dyblöt på ryggen.
I höstas använde jag min gamla haglöfssäck. Den är egentligen alldeles för stor, prasslig och otymplig när man är hundförare men min nya kamera tar en hel del plats så därför fick den duga.
