Den 21/11 -19 pluggade rörmokaren in det sista elementet i en ombyggnation på Nästansjö skola. Samma dag fick föräldrar information om att skolan återigen hotades av nedläggning. Vilhelmina kommun står inför svåra utmaningar. Det kan ingen blunda för. Jag har full respekt för politiker och tjänstemän som står inför tuffa beslut. Jag skriver detta som privatperson och är inte insatt i hela processen. Men finns det verkligen inga andra alternativ än att lägga ner två av våra byskolor? – skolor som är välfungerande!
Byskolorna är viktiga för byarnas framtid. En skola är en plats som knyter samman invånarna i byn och där man lär känna varandra, både barn och vuxna. I en tid då det mesta centraliseras borde en liten kommun i glesbygd visa sin ståndpunkt och agera för motsatsen – att även de livsnerver som finns längre ut har rätt att leva. Många unga familjer väljer idag att bo utanför tätorten. Ett enklare och mer naturnära liv lockar. Om byskolorna läggs ner riskerar kommunen minskad inflyttning och ökad utflyttning – något som Vilhelmina definitivt inte gynnas av.
År 2015 beslutades det att lägga ner skolan i Latikberg. Finns det information och siffror på att den nedläggningen var en besparing? Utreder kommunen konsekvenserna av de egna besluten? Det är långt ifrån säkert att en nedläggning av skolorna i Malgovik och Nästansjö kommer att innebära en besparing. Kanske kortsiktigt men långsiktigt? Barnen försvinner inte utan stuvas in någon annanstans. Kanske in en miljö där en del av dem kommer att behöva extra resurser för att klara av skolan. Resurser som kostar pengar och vad innebär det i lidande för barn och familjer? Vad kostar det i tid och resurser när barn som läser i B-form ska börja läsa i A-form? Vad kostar det när barn från byarna behöver fritidsplats på tätorten när de tidigare kunnat gå själva hem från skolan? Vad kostar det kommunen om ett flertal barn väljer att gå på tätortens friskola istället? Blir det en besparing om Nästansjö och Malgovik blir friskolor? Vad förlorar kommunen om familjer väljer att flytta? Är beredningarna från verksamheterna fullständiga och utförliga när beslutet ska tas i utbildningsnämnden? Det är kort tid att bereda underlag för så viktiga beslut som får så stora konsekvenser för kommunens innevånare.
Istället för nedläggning: Går det att erbjuda en ”paketlösning” med fritids på tätorten och buss till och från en byskola? Skulle föräldrar vara mer intresserade att låta sina barn gå i en byskola genom att profilera skolan på exempelvis natur och friluftsliv? Har man undersökt intresset hos alla föräldrar för detta? Kanske skolan på tätorten inte längre skulle behöva hyra dyra baracker för att alla ska rymmas om fler kunde tänkas sig att gå på en byskola? Tänk vilken förebild för andra kommuner Vilhelmina har möjlighet att kunna bli genom att göra byskolorna till en tillgång för alla barn, även de på tätorten.
Vilhelmina kommun är den näst största kommunala skogsägaren i hela Sverige, ca 10 600 ha. Skulle det inte vara möjligt för kommunen att sälja eller avverka skog för att stötta upp ekonomin? År 2018 sades i en artikel i VF att Vilhelminas skog är en värdesäkring för kommande generationer. Varför då inte använda denna resurs i ett sådant här läge. Den största värdesäkringen för kommunen är ju en trygg miljö och skolgång för våra barn och ungdomar. Vi är flera som anser att småskalighet ger trygghet– och trygga barn innebär en bättre framtid för alla. Låt byskolorna finnas kvar -visa att barn, deras utbildning och utveckling är värda att prioritera!
Trösklogen, det stod att man inte fick gå in för den kunde starta utan förvarning.
Nu är hemsidan för vår kennel, Skovelhornets, färdig. Tanken är att jag och Nils fortlöpande kommer att skriva om våra jakter och hundar där. I år har vi parat Vilda och Tilly med väldigt fina och välmeriterade hanhundar och vi väntar valpar v. 13 och 15. Det ska bli otroligt spännande!
Anna-Sara 
