En älgkalv och björn på samma stånd?

För ett par år sedan hade jag med mig en liten kille på elva år i älgskogen. Han skulle följa med mig och gå med hunn. Vi hann knappt meddela jaktledaren att vi börjat gå och stryka av kopplet av Hindra innan hon drog iväg på ett långsök. Tillsist såg jag på pejlen att hon börjat skälla, men på fel mark och långt ifrån oss. Vi gick tillbaka till bilen och meddelade de andra vad som var på gång. Efter en stunds körning hade vi lokaliserat var hon stod och skällde. Vi ställde oss på vägen och lyssnade på ståndet som var ungefär en kilometer ifrån oss. Det var nästan vindstilla så vi hörde bra. Pojken var på helspänn, han tyckte det var hur kul som helst.  Vi stod och lyssnade en stund innan vi åkte vidare för att se om vi kunde få tag i någon ur jaktlaget på den aktuella marken. Kanske kunde vi få tillstånd gå in på ståndet och försöka få tillbaka hunden. Jag tänkte att det kunde ju vara spännande för pojken. Vi hade tur. För vi mötte en ur det laget efter vägen. Han sa att vi fick gå dit och skjuta om det var ett lämpligt köttdjur, de skulle ta älgen förståss, men han tillade att ko och kalv inte var tillåtet att skjuta på. Dessa skulle sparas.  Själva jagade de på ett annat område den dagen. Jag tackade och tog emot, sedan skyndade vi in i bilen igen.

Jag körde in på en skogsbilväg och stannade och vi började gå mot ståndet. När vi hunnit en liten bit så kontrollerade jag vinden på en mindre höjd. Vinden var svag men låg rätt. Jag sade till min lilla följeslagare att han var tvungen att se sig för var han satte fötterna så att han inte klev på torra kvistar. Jag tyckte att det brakade och knakade lite för mycket bakom mig. Jag sade också till honom att han var tvungen att vara knäpptyst. Om han ville säga något måste han viska så tyst han kunde. Han var nämligen väldigt pratglad och frågvis. Efter ett litet tag så märkte jag att han blev efter så jag stannade och väntade in honom. Jag såg hur noggrann han var när han satte ner fötterna framför sig och jag kunde inte låta bli att le för mig själv.  

När han kom fram till mig var han högröd i ansiktet av ansträngning.

 "Du går så fort…" flämtade han "Går jag bättre nu?"

Jag nickade och berömde honom.

"När vi kommer närmare ska vi ta det lugnare. Men höjer jag upp bössan måste du komma ihåg att hålla för öronen." svarade jag.

   

Hindras skällande hördes allt bättre, hon skallade på bra. Jag kontrollerade vinden än en gång och försiktigt styrde jag sen in ett skott i loppet och säkrade bössan. Jag går aldrig med ett skott i loppet om jag har en följeslagare i skogen. Sedan bar jag bössan i händerna och vi började smyga oss fram. Ståndet var i en plantering och det var risigt värre. Tillsist skymtade vi en liten myrglänta framför oss och på andra sidan av den fick jag se en glimt av hundens svans ungefär hundra meter framför oss. Vi smög sakta, sakta längre fram. Precis så att riset skulle dölja oss men att vi ändå kunde se igenom det. Där stannade vi. Älgen kommer att röja sig så småningom, tänkte jag. Mycket riktigt, nära intill där jag sett Hindra så fick jag se huvudet av en kalv. I samma veva utbrister pojken högt och ljudligt: "Men det är ju en jättebjörn!"

Jag hinner tänka: en björn och en älgkalv på samma stånd?! Innan pojken utbrister igen:

"En jätteko!!"

Jag vrider huvudet mot det håll som pojken stirrar och i samma sekund får jag se hur kon riktar blicken emot oss och spetsar öronen. Två sekunder senare gör hon ett tvärkast och brakar iväg genom riset tätt följd av kalven och Hindra.

Jag lyfter på kepsen och torkar mig i pannan. "Jaha… det var det det." säger jag och tittar på pojken som alltjämt ser med stora ögon mot det håll där älgarna var. Han vänder sig emot mig.

"Jag trodde det var en jättebjörn" säger han fortfarande andfådd.

Då kan jag inte låta bli att skratta, Det gjorde ju inte så mycket denna gång eftersom vi inte fick skjuta ko och kalv. Men jag säger åt honom att han nästa gång så måste han komma ihåg att vara tyst, även om det är en storbjörn han ser!
 


Ko och kalv från ett annat tillfälle. Fajta skymtar till vänster.

Kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s