Nattvak

Jag kunde inte hålla mig från myren utan när lillan somnat för natten begav jag mig iväg. Ett nattvak av den ovanligare sorten med andra ord. Med en liten i huset så får man passa på när man kan. På vägen dit mötte jag en älgkviga och stackarn hade ett helt moln med mygg och andra blodsugande flygfän omkring sig. Men det verkade inte bekomma henne så mycket utan kvigan stirrade på mig i bilen innan hon forsatte att dra löv. 
   När jag kom till myren blev himlen mörk och det började regna. Inte så mycket så att myggen höll sig borta dock. Jag tror att mitt blod måste vara extra gott för de gillar verkligen mig. Kärleken är inte ömsesidig direkt men jag har med åren vant mig med de påträngande uppvaktarna. Men innan jag vände kosan hemåt så var det ett lika stort moln runt mig som runt älgkvigan.


Det började regna som sagt.


Jag är oemotståndlig för myggen och dessa är oemotståndliga för mig.


Solen sken dock några strålar till avsked innan den gick ner.


Det var en nästan trolsk stämning på myren.


Hejdå solen! Jag fortsatte plocka ett tag till innan jag letade mig tillbaka. Det är tur att ögonen vänjer sig vid mörkret snabbt.

Kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s