Lillpigan

När Klara är med och vill hjälpa till blir det oftast…ja, kaos. Och mer än tredubbelt med jobb för mamma. I jordgubbslandet när vi rensar revor sliter hon bort blomstänglar med kart och allt. I rabbatterna tycker hon det är roligast att knoppa av blommorna och knosa dem mellan fingrarna till min förskräckelse. När vi bakar är det mjöl precis överallt och hon äter deg värre än jag själv. När vi diskar blir det plaskvått på golvet för hon tror man ska tömma diskhon på fötterna. Tvätten är mycket roligare att slänga på backen än lägga i korgen. Vid måltiderna är det söl och klet överallt eftersom hon självklart vill äta själv. Men det är två saker som hon är så duktig på. Det första är att hjälpa till att bära ved när vi gör upp eld. Hon letar upp de minsta små klabbarna och bär dem en och en i famnen. Och när vi matar grisarna tar vi varsin hink. Hon får lite grismat i sin och jag tar dessto mer och sen tittar vi på medan de äter och smaskar. Det tycker hon är roligt. Grismaten har hon dock redan smakat på så hon vet att det inte är lika gott som det verkar.

4 thoughts on “Lillpigan

  1. Haha, så roligt skrivet! Tänk ändå vad samman svetsade ni blir när hon tillåts vara med och försöka hjälpa till i vardagsbestyren! Liten gör så gott hon kan…och tänk vilka kunskaper hon kommer att besitta när hon blir äldre eftersom hon hela tiden får vara med och ”snappa” upp hur man gör saker och ting!

  2. Hej! Åh så fin hon är,lilla Klara.Så kul att ett syskon är på väg,stort Grattis och lycka till,med allting!

Kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s