Pepparkaksgubbar och Disney

Det har varit en del diskussioner om både det ena och andra denna jul. Jag är ingen perfekt och genomsnäll människa, långt ifrån. Snarare kan jag vara ganska barsk och kritisk och rent av negativ ibland. Och jag har fördomar och åsikter som alla andra. Men jag försöker, så gott jag kan, att ha en humanistisk människosyn som innebär att jag sätter människor i främsta rummet. Det är inte alltid enkelt för ibland kan jag tycka att människor kan vara urbota korkade och inskränkta. Det är så lätt att vara fördomsfull och skeptiskt avvaktande mot allt och alla som är oss främmande. Men det finns ett klokt ordspråk som säger ”döm aldrig någon annan förrän du gått i dennes skor”. Vad vet jag egentligen om hur en annan människa mår eller har fått uppleva?

Det är skrämmande att Sverigedemokraterna numera har en så hög andel väljare. Visst fattas det en hel del i svensk migrations- och integrationspolitik (det är mycket i svensk politik som gör att  man vill slita sitt hår i frustration). Men det är inte mängden flyktingar som är problemet utan hur de tas om hand. Vi måste påminna oss om hur ofantligt lyckliga vi är som är födda i ett land utan inbördeskrig och hungersnöd. Att vi får leva i ett någorlunda jämställt samhälle och där det finns ett socialt skyddsnät som fungerar hyfsat bra. Att vi har tillgång till rent vatten och sjukvård. Om vi kan hjälpa – varför ska vi då inte göra det? Det finns en hel del i andra kulturer som jag varken förstår eller känner mig villig att acceptera men någonstans inom mig försöker jag förstå och anser ändå att vi som har det så bra borde hellre sträcka ut en hand istället för att avvisa.

Och i det stora hela… är det så farligt om Disney klipper bort 3 sekunder av Kalle Anka? Jag tror vi överlever. Kanske vore det bättre om vi kunde stänga av Tv:n, alla telefoner och datorer och istället fokusera på viktigare saker: nämligen vår familj och våra vänner och tänka på det budskap om medmänsklighet och kärlek som julen för med sig. Dessutom kan det vara värt att påminna sig om att filmen som sekvenserna bortklipps ifrån är från 1930-talet. En tid då mörkhyade människor lynchades av Ku Klux Klan i vissa delstater i USA och en tid då judehatet var utpräglat. Ett judehat som dessutom kom att visa sig på ett fruktansvärt och ofattbart sätt under Andra Världskriget. Sen tycker jag att gränsdragningen är svår, varför behåller t.ex. Disney de små kinesfigurerna i filmen? Och vad ska räknas som en rolig eller ironisk karikatyr eller en förolämpning mot en religion eller annan kultur? Jag ändå glad att jag lever i ett samhälle som försöker visa hänsyn.

5 thoughts on “Pepparkaksgubbar och Disney

Kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s