Sår i skogen

Just nu är jag lite beklämd. Ett stort skifte med gammal fin skog har avverkats där jag jagar. Det var skog som låg alldeles intill Ängesbäcken och där älgarna brukade brunsta varje år, det var dessutom gott om gråfågel och olika svampar, örter och andra växter där. Det var också där den tretåiga hackspetten höll till. Jag älskade att gå där efter bäcken mellan de glesa gamla granstammarna men nu är allt borta. Visst förstår jag att avverkningsklar skog måste tas men ibland önskar jag att det kunde göras på ett annat sätt än att lämna ett 60 hektar stort gapande sår i skogen. 
    Jag är väldigt glad att vi även arrenderar mark som ligger inom ett reservat. För den gammelskogen kommer åtminstone få vara kvar. Det är inte på många ställen nu som man har möjligheten att få gå eller jaga i riktigt gammal granskog.

Jag vill passa på att tipsa om en tänkvärd bok som heter ”Skogen vi ärvde” av Maciej Zaremba. Orkar ni inte läsa hela boken kan ni läsa detta, en artikel av författaren i fråga och här hittar ni övriga artiklar i samma serie i DN.IMG_0219

4 thoughts on “Sår i skogen

  1. Håller med dig, gillar det inte heller.Det har avverkats hemma med. Man sprang ju där som liten. Jag är inte heller glad att ta ner träd i trädgården….jag har två stora hängbjörkar som alla tycker skall ner…..de ser inte ok ut men men vi får se

  2. Vi har fått ett likadant sår inte sålångt från där vi bor. Som tur är, ligger det inte på mina jaktmarker. Jag jagar mestadels på Naturreservatet, lyckliga jag =) Strömlöst i Högland precis nu p.g.a ett fälld träd på el ledningen i Bredsele, just där avverkningen pågår…Mit i Arons bakningen inför klassdiscot :-/ Tittar in för att önska en fortsatt trevlig kväll och för att slå ihjäl lite tid innan batteriet tar slut i datorn (=

  3. Viktigt inlägg. Ja det för jäkligt……snart har norrlänningen längre väg till gammelskogen än stadsbon. Aldrig att man skulle få göra sånna hyggen nära storstan. Det finns turister som undrar vad vi gör med vår natur. På vissa håll ser de ju ut som de ä en atombomb slagi ner. I Canada används bilder av svenska kalhyggen som skräckexempel på avverkningsmetoder. Till å med Lettland har mer gammel blandskog kvar än va Sverige har. Vill grannen måla om huse kan man överklaga om det är i en färg som int passar in i omgivningen. Men ska gammskogen bakom husknuten avverkas har man ingenting att säja till om. Vem tycker att ett gigantiskt kalhygge är vackert. Å skogen som huggits ner kommer aldrig tillbaka. Dessutom är hyggena monokulturer där få arter trivs och de gödslas med slam från reningsverk som innehåller läkemedelsrester å gu vet vad. Skogsbolagen gör precis som de vill. Boken borde alla som tycker om att vistas i naturen läsa!!!

    • Ja, jag håller med dig i mycket. Jag är ingen expert på skogsbruk men jag sörjer all den gamla skog som försvinner. När jag går i en gammal skog där jag ser spår efter äldre tiders gallring och avverkning eller ser en förmultnad timmerkoja, brukar jag tänka på den tid då timmret höggs ner för hand och forslades ut ur skogen med timmerdoning och häst.Det var ett betydligt miljö- och landskapsvänligare sätt. Fast nog slet de ont också, och många gånger alldeles för dåligt betalt. Jag vet att det tiderna förändras och metoder moderniseras. Jag förstår också att all skog kan inte finnas kvar bara för sin skönhets skull och att markägaren måste ha rätt att dra nytta av sin skog. Jag anser dock att vi borde vara räddare om vår biologiska mångfald och vårt skogslandskap än vad vi är i dag.

Kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s