Ljuvliga tid

Förra veckan när det var tidig morgon och Sofie fortfarande sov, gick jag och Klara ut i jordgubbslandet och plockade jordgubbar att ha i filtallriken. Det gör vi nästan varje morgon om det är fint väder. Jag kände jag mig bara så väldigt lycklig lottad. Våra barfota fötter blev alldeles våta av daggen och vi lekte tafatt bland plantorna och Klara skrattade så hon kiknade. Pia-Pia svansade runt oss så vi snubblade både en och två gånger på henne. Sen gick vi in och tittade en stund på Sofie innan vi väckte henne med ”godmorgon sången”. Aldrig att jag kunnat föreställa mig tidigare att det är så underbart att bara titta på ett litet barn som sover och mötas av ett strålande leende när man stryker det på kinden för att det ska vakna.

Senare på dagen åkte vi upp till guldfarmor och grävde upp nypären och Klara plockade förtjust hallon och tyckte att det smakade godare än ”gojis”. Och det gör det ju! Inte ens solvarma jordgubbar slår de söta och smakrika skogshallonen! Jag och farmor och pratade lite om några böcker jag fått låna av henne. En av dem handlar om Erika från Stennäs, en kvinna som arbetade som barnmorska i Dikanästrakten början av seklet. En del släkt till oss var med i den boken. Det var intressant läsning om en makalös kvinna.

När jag kom hem och lagade middag med en liten tös som klängde i förklädet (jo, jag brukar använda det när jag lagar mat för jag är hopplös på att söla ner mig) och en annan tös som sprang omkring som ett yrväder, kände jag mig lite sådär extra glad och tacksam för det jag har. Det finns ett ordspråk som går i stil med ”förnöjsamhet ger hemmet lycka”. Jag brukar tänka på det ibland när jag känner mig trött och less, att försöka se det som är bra och det jag har och inte fokusera på det jag skulle vilja ha eller göra. Bättra att försöka vara nöjd och leva här och nu.

IMG_5300Jordgubbar är aldrig fel!

IMG_5384Men både jag och Klara föredrar hallon. IMG_5397I potatislandet. IMG_5401Det blev satt flera olika sorter. Bland annat en röd potatis. Att de ser lite gröna ut beror helt enkelt på att hinken var grön. IMG_5391Pia-Pia hänger med överallt och hon och Svennes hund, Klövkampens Urmax härjade tills de var helt slut. IMG_5395

Vid havet

Just nu har jag och flickorna några semesterdagar vid kusten. Min mamma har en liten mysig stuga en bit söder om Umeå, alldeles nära havet. Hon har köpt den ganska nyligen men det var hennes farfar som byggde stugan. Min mamma tillbringade mycket tid där när hon var liten och jag och mina syskon har också barndomsminnen förknippade med stället. Det känns extra kul att stugan stannar kvar i släkten!

Idag konstaterade Klara att vattnet kändes ”saltigt” och spottade och fräste när hon smakade. Vattnet var alldeles ljummet och det var härligt att känna havsbrisen och lyssna på vågor, fiskmåsar och barnskratt.
IMG_5470 Vattnet var otroligt varmt.
IMG_5473Klara ritar solar och vågor i sanden.

Sofies dop

Nu är Sofie ordentligt döpt. Äntligen, hon är ju snart ett år. Men en massa saker och händelser har gjort att det inte passat in förrän nu. Prästen skämtade med oss och sa att han var tvungen att styrketräna lite för att orka hålla i henne under ceremonin. Jag är inte särskilt kyrklig eller ens troende själv men Nils önskade att vi skulle döpa våra döttrar och då fick det bli så. Dopet ägde rum i den fina gårdskyrkan i Svannäs (som Nils farbror har uppfört) och sen blev det tårta och fika nere vid timmerlogen. Tack till alla som kom och var med oss denna dag!

IMG_5316 Kvällen innan gjorde jag en hejans massa smörgåstårtor, plockade jordgubbar i landet och skar upp frukt. Jag fick mycket beröm för tårtorna av gästerna så jag får ta och lägga ut receptet här så småningom. Min mamma, svärmor och även svärmors syster Karin hjälpte till att fixa jordgubbstårtor. Stort tack till dem! IMG_5336Dopfunten som min farbror Svenne har gjort.
IMG_5348Alla barn som ville hjälpte till att hälla upp dopvattnet.

IMG_5358”Nu har hon döpt!” utbrast prästen och höll upp Sofie som var glad och uppspelt när hon fick hälsa på alla i kyrkan.
P1110085Joel, Sofies och Klaras farbror, som blev gudfar/fadder denna dag spelade vackert. Skolad i bland annat klassisk gitarr som han är.

IMG_5342Vi gjorde det bästa för att  sjunga medan Sofie höll koll på prästen.
P1110098Mitt i bönen kom Klara in och gav Bosse präst några blommor.

IMG_5376Jag, Nils och Sofie.

IMG_5369 Joel spelar ett sista stycke.

Bara vi två

IMG_5242
Förra helgen hade vi barnvakt en kväll och natt. Vi hade tänkt att ta oss upp på fjället men det blir ju sällan som man tänkt sig. Vädret var uruselt och det var knappt om tid. Regn, blåst och endast ett par grader varmt. Vi beslöt oss för att istället lyxa med en trerättersmiddag på Kolgårdens Camping (hett tips om man vill äta ute i Vilhelmina) och sedan bastu och övernattning i en av svärföräldrarnas stugor nere vid sjön. Vid middagen kändes det väldigt knepigt. Att bara få äta i lugn och ro utan kladd, matning och ivriga, högljudda barn! Det är liksom både positivt och negativt. Man saknar det och saknar det inte. Ibland när Klara är trotsig, jobbig och allmänt busig och Sofie är trött och grinig känns det som om jag vill fly ut genom dörren. Samtidigt vet jag att jag kommer att sakna att kliva på leksaker som tjuter högt när man sömndrucken går upp för att byta blöja mitt i natten, att leka tittut och sjunga barnsånger eller att leta efter bortsprungna Findus och alla dessa nappar (som Pia-Pia älskar att bita sönder) stup i kvarten. Innan jag fick barn kunde jag aldrig föreställa mig hur mycket jobb det är…men jag kunde å andra sidan inte föreställa mig hur det känns när en liten människa greppar min hand och säger ”mamma, Kala älskar dig” eller när lilla Sofie borrar in huvudet i min halsgrop och skrattar gurglande.

Hur som helst så kändes det bra att få lite tid tillsammans. Bara vi två. Vi är tacksamma att ha våra föräldrar så nära och att vi har möjlighet till barnvakt ibland!

Putte, Musen och Barcelona

Ja, så heter årets grisar och självklart har Klara döpt dem. Varje morgon går vi ut rufsiga och nyvakna och ger dem mat och vi möts av glada grymtande grisar med jord på trynet och öron som fladdrar när de springer. Klara tycker att det är riktigt roligt och Sofie brukar sitta och stirra på dem med stora ögon. Det är väldigt spännande att se när de slafsar i sig maten. Pia-Pia är också väldigt intresserad och skäller ivrigt på dem när hon inte försöker sno åt sig en godbit ur grismaten.

IMG_5043 Jag läste någonstans ett typiskt för en två-åring är att de inte går när de ska någonstans. De springer alltid! Och det är verkligen sant. Klara kan inte gå, benen går som trumpinnar på henne tills hon stupar i säng!

IMG_5048 Tre små grisar.

IMG_5047 Komsi, komsi grisarna!

IMG_5055 Pia-Pia tycker att de är spännande.

IMG_5059 Hittar hon dem inte i hagen så är det bäst att kolla grishuset!

IMG_5056 Det är härligt att få se grisar som får vara ute! Och kloka djur är de också!

Familjedag i Fatmomakke

Nils har semester just nu och mestadels tillbringas tiden med att jobba på altanen. Fast det är ju mest Nils som jobbar med den. Jag har hand om ungar och markservice och vi har faktiskt riktigt fina dagar. Men det är fullt upp må ni tro med två små barn, hundar, en busig hundvalp, grisar, matlagning, tvätt, städning och allt annat. I söndags bestämde vi oss för att bryta av lite och hitta på något. Det blev en tur upp till vackra Fatmomakke. Trots att det blåste så ordentligt att fikat nästan flög i väg från bordet när vi åt lunch hade vi en fin dag. Fatmomakke är en av Vilhelminas stora sevärdheter. År 1780 begav sig Åseleprästen Per Rådström på en lång resa till fjälls för att möta samerna vid övre änden av Ransarsjön. Han fick då höra talas om samernas önskemål om att uppföra ett kapell på en lämplig plats. Den plats de angav var Fatmomakke. 1781 uppfördes de första kyrkobyggnaderna i Fatmomakke, i form av två rymliga kåtor och ett stort skjul på stolpar för gudstjänster.

Fatmomakkes historia är en historia om möten mellan människor. På 1800-talet kom nybyggarna för att bosätta sig i dessa trakter. Fatmomakke med sitt kapell blev den naturliga mötesplatsen för både samer och nybyggare. Runt kyrkan växte en kyrkstad upp, där kåtor och timrade stugor står sida vid sida. Kulturmötet mellan samer och nybyggare skapade denna unika miljö. I Fatmomakke har även andra möten ägt rum. Möten mellan handelsmän och kunder, mellan ortsbefolkning och turister, mellan överhöghet och vanligt folk och mellan kvinnor och män…

I Fatmomakke firande man förr två kyrkhelger om året – vårhelgen i början av juni och hösthelgen i början på september. Dessa kyrkhelger inföll i samband med samernas flyttningar från och till det ofta kombinerade vår- och höstvistet. Från vårvistena vid trädgränsen flyttade man upp till sommarvistena på kalfjället i början av juni. Fram i september var det sedan dags för flyttningarna tillbaka till höstvistet.
Numera firar man tre kyrkhelger i Fatmomakke: Midsommarhelg, Mitt i Helga som infaller tredje helgen i juli och Hösthelgen som firas första helgen i september.
I Fatmomakke finns idag närmare 80 kåtor och 20 timrade kyrkstugor. De flesta kåtorna ligger uppdragna en bit i sluttningen, medan stugorna har byggts närmare vattnet (http://fatmomakke.se).
IMG_5119 Den första person vi mötte var en fotograf från Tyskland. Han bad om att få ta ett kort på oss och berättade sedan att han håller på att skriva en bok om ”the Swedish people”. Vore kul att läsa den boken när den är färdig. IMG_5120Marsfjällen. Så fort jag ser fjäll känner jag ett sug i kroppen. Fjällen ska ju upplevas nära och till fots! Nu var det ett tag sedan sist men vi hoppas på att ta oss iväg på en kortare tur innan Nils semester är slut. IMG_5122 IMG_5129Angelikstut’n, eller fjällkvanne. IMG_5134Det finns en väldigt fin permanent utställning där man kan läsa om samerna och nybyggarna. Detta är en kopia av kyrkan i Fatmomakke och Klara var väldigt fundersam vem som kunde bo därinne IMG_5136 IMG_5146Vi hittade en väldigt häftig stol som vi alla var tvungna att prova. IMG_5148Klara springer omkring bland kåtorna. IMG_5152Lilla Sofie tar det desto lugnare, än så länge. IMG_5142 Det finns mycket spring i benen hos en unge på 2,5 år! Och Findus ska med, överallt! IMG_5132 Varje gång jag ser ett spåntak tänker jag på vilket otroligt jobb som ligger bakom. Kyrkan och visningskåtan tog jag inga kort på. Det var nämligen bröllop och mycket folk där så vi ville inte störa. Men det är ju roligt att se att kyrkan och den vackra plats som Fatmomakke är kommer till användning.

Pia-Pia

Nu har vi hämtat hem lilla Kruta. Det var inte lätt att välja för alla valpar i kullen var mycket fina och varje valp hade en liten egenhet som gjorde att man tyckte om just den. Men till sist fastnade för en. Klara har varit väldigt bestämd med att den skulle heta Pia-Pia, ända sedan vi började prata om att vi snart skulle få hem en hundvalp . Vi har ingen aning om vart hon fått det ifrån. Men varje gång jag ropar på Kruta så rättar Klara mig med en sned blick -”Ja kan inte säja Kuta” säger hon ”Hon heter Pia-Pia!”

På morgonen är det första Klara frågar efter Pia-Pia och de verkar verkligen ha funnit varandra. Både jag och Nils är förvånade hur trygg valpen är och det är fantastiskt skönt att hon sover hela nätterna. För jag undrade nog hur det skulle gå. Vi har precis blivit bortskämda med att Sofie sover i någon rimlig ordning och nu kanske den dyrbara sömnen skulle gå om intet. Men det går än så länge hur bra som helst. Pia-Pia sover på en filt nedanför sängen och mår gott. Det är mysigt med en liten valp i huset! Nu gäller det bara att ta tillvara på den första tiden. Det är mycket som ska läras för en liten valp och har hon bara nog med jakt i blodet (och det tror jag absolut att hon har med sådana föräldrar) så är det upp till oss att ge henne de bästa förutsättningar vi kan för att hon ska bli en bra jakthund.
IMG_4993Klara, Vilda och Pia-Pia på promenad. IMG_4987Klara får hjälp med att hålla Vilda i kopplet. IMG_4998Pia-Pia och Klara följs åt överallt. IMG_5001Ljuva sommartid!
IMG_5004Gusjöns Kruta

Allt och inget

Fick ett mail av en läsare som önskar frekventare uppdateringar. Tack för det och för de fina orden om bloggen! Egentligen har jag hur mycket som helst jag skulle kunna skriva om. För även om jag tycker att dagarna flyter på i sakta mak så händer det en hel del. Men skulle jag rapportera om allt finge jag inte göra något annat än sitta framför datorn. Jag sitter nämligen med en väldigt långsam apparat. Vi har inget bredband och det märks när jag laddar upp bildfiler till bloggen. Det tar sån tid att jag hinner bli less innan jag ens börjat. Dessutom har jag inte lyckats komma överens med min nya dator. Den har ett eget liv och gör saker jag absolut inte vill att den ska göra. Helt plötsligt kan textstycken försvinna och fönster öppnas.

Sen tycker jag det ibland känns svårt att känna efter hur mycket av mitt liv jag vill dela med mig av. Emellanåt känner jag för att helt enkelt strunta i att vara så försiktigt, men det är fler än jag i familjen som jag måste ta hänsyn till och jag har väl alltid varit av den åsikten att man ska tänka sig för både en och två gånger innan man lägger upp saker om sitt liv som alla möjliga personer kan läsa. En lösning är ju att lösenordsskydda bloggen. Jag har funderat på det men än så länge tror jag att jag håller den öppen. Både en och två gånger har jag funderat på att sluta helt för jag tycker att det är fantastiskt skönt att göra saker utan att tänka på att jag borde ha fotat och delat med mig av det. Det känns ju faktiskt rätt knäppt att fota sin frukost eller när man drar in ved, för att nämna några exempel.

Men samtidigt tycker jag om att skriva och fotografera och bloggen är ett bra ställe att dela med mig av det. Så det får helt enkelt bli som det blir. När jag har lust och tid att skriva så gör jag det. Och min blogg är ju tämligen ”oskyldig” om man jämför med vad många andra delar med sig av. Inget är väl egentligen rätt eller fel utan man måste bara följa sin egen övertygelse.

Idag har jag haft besök inte mindre än tre gånger, rensat en inte alltför trevlig kattlåda, busat med barnen och lagat mat, bakat en banankaka tillsammans med Klara, varit ut i blåsten och tittat till hundarna, fixat till en digitalfotoram som jag fick av mamma i julklapp för många herrans år sedan, ringt tre telefonsamtal, ställt ur och in i diskmaskin (tack och lov för den), konstaterat att det är kaos i tvättstugan (blir morgondagens göra), sett över Klaras förskoleschema på tempus, tränat två timmar, tankat bilen, druckit en tekopp med Nils, skrivit detta och nu vänter en välförtjänt dusch. Har säkert glömt häften och finner att det känns rätt onödigt att rada upp saker jag gjort hit och dit, för vem kan vara rimligen intresserad av det!

Glad Påsk!

Önskar alla som kikar in här ibland en riktigt härlig och glad påsk med denna lilla snygging som Klara gjort på föris. En särskilt varm hälsning vill jag rikta till våra vänner i Finland och nära och kära söderut!

IMG_4613Glad Påsk!

Luft!

IMG_4583

Efter en rätt besvärlig vecka med förkylning kombinerat med en långdragen magsjuka för hela familjen kände jag mig som en fisk på torra land som gapar efter luft! Därför var det underbart när det var strålande väder hela helgen och vi tillbringade halva dagarna med att vara ute. Sofie sov otroligt gott i skoterpulkan medan Klara fick dra upp sina första abborrar och hon tyckte de var läskiga. Faktiskt så läskiga att hon vägrade att ta i dem. Kanske lika bra då abborrar är rätt taggiga. Jag tog några riktigt fina bilder på Klara och Nils när de drog upp en liten fisk, men när jag kollade igenom bilderna sen visade det sig att jag ställt in kameran heltokigt så bilderna gick inte att använda. Typiskt.
Trevliga dagar hade vi i alla fall med goda vänner, hundar, varm choklad och klämmackor. Och fler sådana dagar väntar, underbara vårvinter!

IMG_4561Det blir kanske inte några långvariga fiskestunder för egen del, men det är mysigt med dessa små som skuttar kring benen på oss vuxna.

IMG_4576Två fina norrbottenspetsar och så gamla Bitzi var med under lördagen. Bitzi var måttligt road över de två busiga vita spetsarna. Tillslut blev även denna lilla buse lugn och bet i godan ro på en pinne.

Soppdagen

Jag försöker att göra soppa varje torsdag och det är riktigt mysigt. Soppa är så enkelt, nyttigt och gott. Idag ids jag inte ens baka något bröd eftersom jag bakade igår och dessutom fått en laddning med lappkakor av barnens farmor.

Torsdagar dessutom extra trevliga eftersom Vilhelmina Aktuellt och Land kommer i brevlådan. Tidningen Land är avkopplande att läsa, det finns verkligen lite av varje i den och man kan få mycket tips och inspiration. Dessutom har den en positiv anda som inte finns i så många andra tidningar. Det är skönt att läsa om något glatt ibland! Dessutom har jag och Nils ofta roligt åt kontaktannonserna. Kanske borde man inte skratta åt sånt men vissa är så skojiga. Vi brukar roa oss med att hitta på varandras kontaktannonser men det slutar alltid med att Nils antigen tycker att jag skenar iväg totalt eller blir riktigt tråkseriös. Han är bättre på det där än jag. Det är tur jag är stadgad för jag skulle aldrig få ihop nått bra.
IMG_4298Dagens middag blir ärtsoppa. Busenkelt att koka egen om man bara kommer ihåg att blötlägga ärtorna. Sidfläsket är från sommargrisen. Receptet står på paketet så det är bara att köpa ett om man vill testa. Ett kilo ekologiska gula ärtor kostar runt sjuttonkronor och med tanke på att det blir 4-5liter soppa (brukar bli det när jag kokar) är det nyttig, miljövänlig och billig vardagsmat. Och kokar man en laddning är det enkelt att frysa in.

Tittut våren

P1080900Riktigt så här fint har vi inte när vi går vår promenad. Men det har säkert många sportlovsfirare i fjällen.

Idag när vi var ute med barnvagnen försökte jag lära Klara att låta som talgoxen som satt och sjöng. Hon trodde att den sa tittut. Och det lät ju nästan så, ti tu ti tu…Tittut våren kanske den säger! En talgoxe har en bred repertoar, över 40 olika ljudläten har den. Vi hörde även gulsparven sjunga. Det är den fågel som räknar till sju brukar man säga; tji tji tji tji tju. Gulsparven är en stannfågel och den är en av de fåglar som sjunger in vårens ankomst. Det är ljuvligt att höra och det är också väldigt roligt att höra på Klaras lilla tittut-fågel sång. Men sen kom hon på att vi glömt tutten hemma och Sofie tyckte inte alls att det var kul i vagnen så då…blev det annan sång istället!

För den som vill höra fågelsång och fåglars läten tipsar jag om denna sida: Fågelläten A-Ö, Svertiges radio

Poppis med loppis

När det är tråkigt väder, som i lördags när snön yrde omkring och himlen var blygrå, åker vi ibland på loppis. Jag tycker om att handla på second hand inte bara för att det är miljövänligare och billigare utan även för att man kan hitta så roliga saker och göra riktiga fynd.

IMG_4520Bland annat köpte jag dessa små grisar till Klara för femkronor styck och vi blev väldigt glada när vi hittade en barnkavel. Nu slipper vi ha dragkamp om min kavel när vi bakar! Den fina handbroderade duken kunde jag inte heller låta bli att köpa.

IMG_4521Dessa två tavlor ska jag rama om och sätta upp i barnrummet tror jag.

IMG_4523Böcker fyndar jag alltid när jag är på loppis. Jag ser fram emot att läsa Carl von Linné och även Hungerpesten av Linnea Fjällstedt som är en lokal författare.

IMG_4524Klara blev eld och lågor när vi fann denna. Hon älskar att leka med ryssdockan hos sin farmor och nu hittade vi en hon kan ha här hemma också. Toppen!

IMG_4525Dagens fynd var dock ett naturlexikon på 500 sidor, för bara trettiokronor! Här fanns verkligen allt om svensk natur. Denna sida visar svenska orkidèer. Ett sådant här lexikon kan jag sitta och bläddra i hur länge som helst.

Vanliga vardag

Nu börjar det äntligen kännas att det är vårvinter. Det är underbart att det fortfarande är ljust när klockan är fyra på eftermiddagen och att solen värmer i ansiktet. Efter alla långa mörka dagar känns verkligen i sinnet att ljuset har återvänt!

IMG_4374Fyra rävar har det blivit hittills i vinter. Här hänger de två senaste. En av dem ser väldigt konstig ut i pälsen. Den har endast grå underull på vissa partier på kroppen. Jag misstänker att den var eller har varit skabbangripen. Vad tror ni?

IMG_4379Lillstrumpa tittade nyfiket på. Men mest höll hon ögonen på Bitzi som får gå lös när vi är uteIMG_4384Jag och Klara passade på att dra in ett litet lass ved medan Sofie sov. Canadapulkan kan man använda till lite av varje!
IMG_4381

Bitzi mumsar på ett trafikdödat rådjur. Vi hade tänkt att ge det till hundarna men när jag högg med yxan för att ta loss en bog så pös det bara. Det var fullt med grönt maginnehåll insprängt i köttet. Det får hamna på rävåteln istället. Fast hundarna hade säkert bara tyckt att det givit en extra krydda, de är inte så noggräknade och deras magar tål det mesta.

Semmeldagen

I söndags var vi på Semmeldag hemma i min hemby Nästansjö. I hela tjugo år har denna tradition med semmeldag funnits! Det firades med paltservering, tipsrunda och sedan, naturligtvis, semla och kaffe! Det var ett jättetrevligt arrangemang och det är duktiga kvinnor i Nästansjös vävförening som ordnade allt. Tack för det! Det ser härligt ut med alla vävstolar i lokalen och jag kan tänka mig att de har trivsamma kvällar i vävstugan. Jag tycker mycket om att väva själv men nu var det evigheter sedan, jag kommer nog knappt ihåg hur man bär sig ät när man trär väven. När barnen blir lite större hoppas jag att jag får mer tid att lära upp mig igen.

Dagen bjöd på fint väder och det var milt och härligt ute. Palten var god och mycket folk var det som kom. Det var riktigt kluriga och bra frågor på tipsrundan och jag kunde lugnt konstatera att jag inte hade en aning om att blodapelsiner blir röda eftersom de utsätts för kyla eller att ordet jeans kommer från namnet på staden Genua. Dagen var även extra trevlig för att min syster och hennes karl var hemma denna helg.

IMG_4317Välkomstskylten i byn med vyn. Själva loggan är ritad av en kvinna i byn och jag tycker den passar perfekt. Man riktigt ser ju Klippen och Björnberget som vakar i bakgrunden!

IMG_4301Klara tyckte om palten men allra mest gillade hon smöret och sirapen.

IMG_4315Sofie lyser upp som en liten sol så fort någon pratar med eller ser på henne.

IMG_4324Gissa på den ni! Trot eller ej med jag gissade faktiskt rätt denna. Men det var mer tur än faktisk kunskap.

IMG_4326Utsikt ner mot sjön.
IMG_4323Klara trivdes i pulkan och vi kunde lugnt konstatera att det inte är det enklaste att komma tillbaka i tid med småttingar i sällskapet.

IMG_4325Tipspromenadare och bybor.
IMG_4332Efter promenaden passade det alldeles utmärkt med en hemmagjord och väldigt god semla. I bakgrunden ser ni mitt glas med ”mjölk med kaffe”. Det är det närmaste jag kan komma kaffedrickande. Men gott var det!